Kroppsspråk
Elever på scenskolan som skall lära sig förmedla känslor med kropp och mimik, utan att använda ord, borde studera bebisar. Redan från början visar de med gester, ansiktsuttryck och andra rörelser ganska tydligt vad de känner (det svåra är att veta varför de känner som de gör). Som mamma lär man sig snabbt skilja de glada sparkarna från de arga.
Tänkte dela med mig av några av lillens ansiktsuttryck från den senaste timmen.
Vi börjar med ett lätt.
Även om bilden inte är av bästa kvalitet framgår ganska tydligt att detta inte är en glad bebis. Detta är en mycket arg bebis. Man skulle kunna tro att han var ledsen nu när man inte hör ljuden och ser det mycket arga kroppsspråket. Möjligtvis är det en frustrerad bebis som svär över sin korkade mamma som inte fattar exakt vad han vill. kan meddela att han fortfarande är ilsk - och jag vet fortfarande inte varför.
(Vissa av er kanske tänker, men herregud sitter hon och skriver blogginlägg när hennes bebis gråter. Jag kan då meddela att vissa av de här inläggen tar låång tid att skriva och man passar på i hans femminuterspauser samt att man som spädbarnsförälder utvecklar en enorm simultankapacitet)
Man skulle lätt kunna tro att detta är en neutral bild eller kanske en nyfiken bebis, men bli inte lurade. Lägg märke till de lätt rynkade ögonbrynen. Detta är en av femminuterspauserna. En liten stund då Nico antingen funderr på om han skall fortsätta sura eller ej, eller en stund av återhämtning inför nästa utbrott.
Just i detta fall förlängdes pausen på grund av distrahering. Nico fick syn på en vanlig brun soffkudde som han sett många gånger förr men som just idag fångade hans intresse.
Detta då? Söt, vilande bebis? Icke. Man kan få en ledtråd från det ena halvt slutna ögat och det andra lite stirriga ögat. Det betyder en bebis som behöver sova men kämpar allt vad han kan för att inte stänga ögonen. Den lilla handen som ser ut att vinka mot kameran är i själva verket en liten hand som ilsket tänker slå efter sin mamma.
Under tiden detta inlägg skrevs kan jag dock glatt berätta att den lilla plutten somnade. Det visade sig att han ville sitta en stund i babysittern och bli brutalgungad - så det har jag sysslat med med ena handen medan den andra skrev det här. Nu får han nog sitta kvar där och sova en stund för även om bebisar inte skall sitta upp för länge så rör det ju sig mer om att ligga i lutning än att sitta och framför allt - om jag nuddar honom nu blir han skogstokig.
Tänkte dela med mig av några av lillens ansiktsuttryck från den senaste timmen.
Vi börjar med ett lätt.
Även om bilden inte är av bästa kvalitet framgår ganska tydligt att detta inte är en glad bebis. Detta är en mycket arg bebis. Man skulle kunna tro att han var ledsen nu när man inte hör ljuden och ser det mycket arga kroppsspråket. Möjligtvis är det en frustrerad bebis som svär över sin korkade mamma som inte fattar exakt vad han vill. kan meddela att han fortfarande är ilsk - och jag vet fortfarande inte varför.
(Vissa av er kanske tänker, men herregud sitter hon och skriver blogginlägg när hennes bebis gråter. Jag kan då meddela att vissa av de här inläggen tar låång tid att skriva och man passar på i hans femminuterspauser samt att man som spädbarnsförälder utvecklar en enorm simultankapacitet)
Man skulle lätt kunna tro att detta är en neutral bild eller kanske en nyfiken bebis, men bli inte lurade. Lägg märke till de lätt rynkade ögonbrynen. Detta är en av femminuterspauserna. En liten stund då Nico antingen funderr på om han skall fortsätta sura eller ej, eller en stund av återhämtning inför nästa utbrott.
Just i detta fall förlängdes pausen på grund av distrahering. Nico fick syn på en vanlig brun soffkudde som han sett många gånger förr men som just idag fångade hans intresse.
Detta då? Söt, vilande bebis? Icke. Man kan få en ledtråd från det ena halvt slutna ögat och det andra lite stirriga ögat. Det betyder en bebis som behöver sova men kämpar allt vad han kan för att inte stänga ögonen. Den lilla handen som ser ut att vinka mot kameran är i själva verket en liten hand som ilsket tänker slå efter sin mamma.
Under tiden detta inlägg skrevs kan jag dock glatt berätta att den lilla plutten somnade. Det visade sig att han ville sitta en stund i babysittern och bli brutalgungad - så det har jag sysslat med med ena handen medan den andra skrev det här. Nu får han nog sitta kvar där och sova en stund för även om bebisar inte skall sitta upp för länge så rör det ju sig mer om att ligga i lutning än att sitta och framför allt - om jag nuddar honom nu blir han skogstokig.
Kommentarer
Trackback
