Ånger
Idag vaknade jag med ångest och dåligt samvete. Hade ett litet anfall igår kväll och även om det inte alls var meningen så gick det ut över stackars Hampus.
I och med besöket på sjukhuset så känns allt så mycket mer verkligt och det har skapat en hel del oro och rädsla i mig. Jag är inte rädd för själva förlossningen men jag är rädd för allt omkring. Att hinna ta sig till sjukhus, hinna köpa allt man behöver m.m. m.m. Har stort kontrollbehov och hade varit mycket lättare om man visste att den och den dagen mellan den och den tiden kommer det hela ske. Osäkerhet är inte min grej.
Är ju dock inte meningen att Hampus skall känna att jag på något sätt skyller saker på honom, speciellt inte nu när han jobbar så himla hårt. Usch vad jag känner mig hemsk idag.
Sov kasst och så startade inte bilen först i morse så kom för sent till jobbet. Vilken dag.
I och med besöket på sjukhuset så känns allt så mycket mer verkligt och det har skapat en hel del oro och rädsla i mig. Jag är inte rädd för själva förlossningen men jag är rädd för allt omkring. Att hinna ta sig till sjukhus, hinna köpa allt man behöver m.m. m.m. Har stort kontrollbehov och hade varit mycket lättare om man visste att den och den dagen mellan den och den tiden kommer det hela ske. Osäkerhet är inte min grej.
Är ju dock inte meningen att Hampus skall känna att jag på något sätt skyller saker på honom, speciellt inte nu när han jobbar så himla hårt. Usch vad jag känner mig hemsk idag.
Sov kasst och så startade inte bilen först i morse så kom för sent till jobbet. Vilken dag.
Kommentarer
Trackback
