Kissarna
Jag kände att det var dags att familjens minsta medlemmar fick en riktig presentation: Tesslan och Norpan
Tesslan är nio år gammal och hon är en ganska förnöjd katt med mycket personlighet, som finner glädje i mycket. Hon älskar bland annat kartonger att klättra på och gömma sig i och gillar att leka apport med småsaker hon hittar på golvet. Bestämd som hon är visar hon tydligt när hon vill något. Vill hon att man skall ge henne mat kommer hon och slickar på en för att övergå till att bita och dra en i håret om man inte gör det hon vill.
Badkaret är superkul enligt Tesslan och varje gång man går in på toa rusar hon dit och sätter sig förväntansfullt i hopp om att man skall låta kranen i badkaret rinna lite, då hugger hon och slår på vattenstrålen -superkul tydligen :).
Hon älskar bacon och köttfärs men det allra godaste är oliver. Hon kan gnaga sönder ens fingrar om man har olivspad på dem :).
Tesslan kan vara gosig och kelig men om man inte känner henne mycket väl skall man inte tro att man får lyfta upp henne. Då kan hon få vansinnesutbrott. Hon är en katt med intigritet -vilket många strimlade veterinärer svurit över :)
Utseendemässigt kan nämnas att hon har enorma ögon och att hennes svanstipp är krokig då hon antagligen brutit den som liten kattunge.
Norpan är åtta år gammal och rädd för det mesta. Inte ens balkongen är trygg så den håller hon sig helst borta från. En av hennes underligaste fobier är bacon - bacon är läskigt! :) Dock är det mycket bättre nu än förr. Hennes första år gömde hon sig i timmar eller dagar om någon kom på besök - hennes första vecka hos mig spenderade hon bakom en stor kruka i en bokhylla. Nu kan hon till och med hälsa på människor hon inte känner - så länge de är stillsamma.
Om man tar på sig ytterjacka, bär på något, prasslar med en påse eller är otäck på annat sätt så springer hon dock för livet. Ja, så fort hon nu kan för hon är en fet liten boll. Fram tills hon kastrerades för några år sedan så var hon dock jätteliten och blev aldrig större än en halvårsunge - efter kastreringen blev hon sedan en bulle. Hon påminner lite om en sådan där amerikansk mössa gjord av en tvättbjörn när hon knatar runt.
Norpan leker sällan och om hon gör det vill hon nästan alltid leka ensam, eftersom det är mindre skrämmande på det viset. Hon gillar dock att slicka på saker: filtar, påsar (som hon också gärna äter upp om man inte passar henne) och helst av allt bläck (!?).
Hon är inte helt smart den lilla katten och ibland kan hon glömma bort att vi är hemma och går runt och ropar ledsamt tills vi kallar på henne och då blir hon väldigt glad. Kelig är hon och blir helt till sig om man klappar henne, vill gärna ligga på en, men inte heller hon gillar att bli upplyft utan gnäller då som en liten bebis och sprattlar runt.
Det var katterna det, mina små sötingar :)
Tesslan är nio år gammal och hon är en ganska förnöjd katt med mycket personlighet, som finner glädje i mycket. Hon älskar bland annat kartonger att klättra på och gömma sig i och gillar att leka apport med småsaker hon hittar på golvet. Bestämd som hon är visar hon tydligt när hon vill något. Vill hon att man skall ge henne mat kommer hon och slickar på en för att övergå till att bita och dra en i håret om man inte gör det hon vill.
Badkaret är superkul enligt Tesslan och varje gång man går in på toa rusar hon dit och sätter sig förväntansfullt i hopp om att man skall låta kranen i badkaret rinna lite, då hugger hon och slår på vattenstrålen -superkul tydligen :).
Hon älskar bacon och köttfärs men det allra godaste är oliver. Hon kan gnaga sönder ens fingrar om man har olivspad på dem :).
Tesslan kan vara gosig och kelig men om man inte känner henne mycket väl skall man inte tro att man får lyfta upp henne. Då kan hon få vansinnesutbrott. Hon är en katt med intigritet -vilket många strimlade veterinärer svurit över :)
Utseendemässigt kan nämnas att hon har enorma ögon och att hennes svanstipp är krokig då hon antagligen brutit den som liten kattunge.
Norpan är åtta år gammal och rädd för det mesta. Inte ens balkongen är trygg så den håller hon sig helst borta från. En av hennes underligaste fobier är bacon - bacon är läskigt! :) Dock är det mycket bättre nu än förr. Hennes första år gömde hon sig i timmar eller dagar om någon kom på besök - hennes första vecka hos mig spenderade hon bakom en stor kruka i en bokhylla. Nu kan hon till och med hälsa på människor hon inte känner - så länge de är stillsamma.
Om man tar på sig ytterjacka, bär på något, prasslar med en påse eller är otäck på annat sätt så springer hon dock för livet. Ja, så fort hon nu kan för hon är en fet liten boll. Fram tills hon kastrerades för några år sedan så var hon dock jätteliten och blev aldrig större än en halvårsunge - efter kastreringen blev hon sedan en bulle. Hon påminner lite om en sådan där amerikansk mössa gjord av en tvättbjörn när hon knatar runt.
Norpan leker sällan och om hon gör det vill hon nästan alltid leka ensam, eftersom det är mindre skrämmande på det viset. Hon gillar dock att slicka på saker: filtar, påsar (som hon också gärna äter upp om man inte passar henne) och helst av allt bläck (!?).
Hon är inte helt smart den lilla katten och ibland kan hon glömma bort att vi är hemma och går runt och ropar ledsamt tills vi kallar på henne och då blir hon väldigt glad. Kelig är hon och blir helt till sig om man klappar henne, vill gärna ligga på en, men inte heller hon gillar att bli upplyft utan gnäller då som en liten bebis och sprattlar runt.
Det var katterna det, mina små sötingar :)
Kommentarer
Trackback
